Prövning

    Vad är oredlighet i forskning?

Nämnden ska endast pröva frågor om oredlighet i forskning, som i lagen definieras enligt följande: 

”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”. (2 § lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning).

Forskare ansvarar för att följa god forskningssed i sin forskning. Forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed. (4-5 §§ lagen).

Jag är anmäld – Vad händer nu?

När du har fått meddelande från oss om att en anmälan har gjorts, gör vi en första bedömning av om ditt ärende ska prövas. Om så är fallet kontaktar vi dig igen och ber dig att yttra dig i frågan. Då får du möjlighet att yttra dig kring misstankarna och samtliga handlingar som finns i ärendet. Du ska då skicka in material och underlag samt ge en skriftlig beskrivning av vad som har hänt, ett yttrande.

Här finns stöd kring hur du skriver ditt yttrande:
Hur skriver jag mitt yttrande?

Du kommer att få ta del av allt material som rör ärendet under processen. I vissa fall utses en sakkunnig för att bistå Npof med expertis inom området, men det är alltid nämnden som fattar beslut i ärendet. Om nämnden beslutar att en sakkunnig ska utses i ärendet kommer vi att informera om det. Du får även möjlighet att yttra dig om utlåtandet från den sakkunnige.

Vi kommer att informera dig om när nämnden tar upp ärendet för diskussion och du är alltid välkommen att kontakta Npof:s kansli om du har frågor om ditt ärende.

Så här går bedömningen till

Handläggningsgången kan variera beroende på komplexiteten i ärendena och hur mycket nytt material som måste inhämtas av kansliet. Nedanstående flödesschema illustrerar prövningsprocessen:

Npof:s prövning sker i fem led:

1. Omfattas den anmälde av lagen?
2. Är det fråga om planering, genomförande eller rapportering av forskning?
3. Är det i sådant fall fråga om fabricering, förfalskning eller plagiering?
4. Är det en allvarlig avvikelse från god forskningssed?
5. Har det skett med uppsåt eller grov oaktsamhet?

1. Omfattas den anmälde av lagen?

        Enligt 3 § i lagen omfattas följande aktörer:

• universitet och högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen  (1992:1434),

• andra statliga myndigheter,

• staten i form av aktiebolag, om bolagets verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

• staten i form av stiftelse, om stiftelsens verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om stiftelsen är bildad av eller tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig myndighet,

• kommuner och regioner,

• aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, och

• enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

”Forskare” är ingen skyddad yrkestitel och begreppet definieras inte i lagen. Av förarbetena till lagen framgår dock att som forskare räknas personer som genomgår eller har genomgått forskarutbildning och som deltar i forskning. Övriga personer som deltar i forskningsverksamhet, exempelvis studenter på grundnivå eller avancerad nivå samt teknisk och administrativ personal, bör inte räknas som forskare.

2. Planering, genomförande eller rapportering

Enligt 4 § i lagen ansvarar forskaren för att följa god forskningssed i sin forskning.

Ansvaret för att följa god forskningssed innebär bland annat att inte vara oredlig och att inte bryta mot lagar och erkända forskningsetiska normer.

När lagstiftaren ställt upp kravet på att den allvarliga avvikelsen ska ha skett under ”planering, genomförande eller rapportering av forskning” har avsikten varit att avvikelser under hela forskningsprocessen ska omfattas. (prop. 2018/19:58)

3. Fabricering, förfalskning eller plagiering

De former av oredlighet som Npof ska pröva är fabricering, förfalskning och plagiering. Lagstiftaren valde att inte definiera begreppen i lagen, men i propositionen anges att begreppen finns beskrivna i forskningsetiska kodexar och riktlinjer, som till exempel Den europeiska kodexen för forskningens integritet. De redogörs också för i Vetenskapsrådets publikation God forskningssed.

Fabricering – forskaren hittar på data och återger dem som riktiga. Alt: Data återges som riktiga trots att de är påhittade.

Förfalskning – forskaren utan berättigande manipulerar forskningsmaterial, utrustning eller processer, eller ändrar eller utelämnar data eller resultat.

Plagiering – forskaren använder andra personers arbete och idéer utan att ge tillbörligt erkännande till ursprungskällan.

4. Allvarlig avvikelse från god forskningssed

Enligt förarbetena är fabricering och förfalskning som huvudregel allvarliga avvikelser från god forskningssed. Plagiering bör i vissa fall inte anses utgöra en allvarlig avvikelse från god forskningssed, till exempel om det är fråga om en mindre förseelse vid ett enstaka tillfälle. Men frågan om fabricering, förfalskning eller plagiering är en allvarlig avvikelse från god forskningssed måste dock bedömas i varje enskilt fall.

5. Uppsåt eller grov oaktsamhet

Enligt 2 § i lagen krävs att den allvarliga avvikelsen från god forskningssed begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet för att det ska vara fråga om oredlighet i forskning. Uppsåt innebär att forskaren ska ha förstått vad han eller hon har gjort medan oaktsamhet innebär att forskaren i vart fall borde ha förstått detta. Grov oaktsamhet kräver att agerandet framstår som särskilt allvarligt eller klandervärt. Förbiseenden, slarv eller missförstånd bör som regel inte betraktas som grov oaktsamhet.

Om beslut, påföljder och överklagan

Npof:s uppgift är att pröva om oredlighet i forskning har ägt rum enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Npof får utse sakkunniga vid behov, för att stödja nämnden med expertis inom ett visst område vid utredning av ärenden.

• Den anmälda får alltid ta del av allt material som rör ärendet.

• Npof:s nämnd fattar beslut i konsensus, men om gruppen inte är enig en omröstning som avgörs genom enkel majoritet.

• Npof fattar endast beslut om oredlighet i forskning har ägt rum eller inte.

• Npof tar inte beslut om sanktioner, påföljder eller dylikt.

• Forskningshuvudmannen avgör vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av Npof:s beslut. Det gäller både vid friande och fällande beslut.

• Forskningshuvudmannen ska, vid ett fällande beslut, rapportera dessa åtgärder till Npof inom 6 månader.

Stöd under processen

Att bli anklagad för oredlighet i forskning är tufft för den enskilda personen. Många mår dåligt under vår utredning och här har forskningshuvudmannen ett stort ansvar som arbetsgivare. Forskningshuvudmannen ska ge stöttning under hela rättsprocessen, men även efter att beslutet meddelats från Npof – oavsett om forskaren meddelats skyldig eller friad från misstankarna.
Forskningshuvudmannen ska även se till att ett friande kommuniceras ut till kollegor och andra berörda, så att den som har anklagats känner sig helt fri från misstankar.

Överklagan

Den anmälda kan överklaga Npof:s beslut till Förvaltningsrätten i Uppsala. Förvaltningsrättens dom överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrättens dom överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. 

Anmälaren är inte part i ett ärende vid nämnden och kan enligt ett flertal avgöranden i förvaltningsrätten inte överklaga nämndens beslut.

Vad prövar andra myndigheter

Vem prövar vad?

Npof prövar det som enligt definitionen i lagen är oredlighet i forskning, d.v.s. ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.

Andra misstänkta avvikelser från god forskningssed prövas av forskningshuvudmännen själva. Sådana avvikelser från god forskningssed kan till exempel vara manipulering av författarskap, undanhållande av forskningsresultat. De avvikelser lärosätet själv har prövat ska rapporteras till Npof. Lärosätena är skyldiga att pröva och rapportera avvikelser från god forskningssed enligt 1 kap. 17 högskoleförordningen (1993:100).

De avvikelser som lärosätena själva ansvarar för att pröva kan definieras så här:

Med andra avvikelser från god forskningssed avses sådana avsteg från god forskningssed som inte räknas som oredlighet i forskning, men som väsentligen skadar eller riskerar att skada forskningens eller forskarnas integritet och som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning, eller konstnärlig forskning och utvecklingsarbete.

För kännedom om de etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen, besök Codex - samlingen av regler och riktlinjer för forskning.

Länkar till relevanta författningar och regeringsbeslut

Förordning (2019:1152) med instruktion för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Nämnden för prövning av oredlighet forskning

Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning

Proposition 2018/19:58 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

Förordning (2019:1151) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förordning (2019:1176) om undantag från prövning av oredlighet i forskning inom det försvars- och säkerhetspolitiska området

Budgetproposition för 2022, Utgiftsområde 16 (Utbildning och universitetsforskning)

Sidan uppdaterades 2022-02-24