Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (National Board for Assessment of Research Misconduct) prövar frågor om oredlighet i forskning. Det framgår av lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning och förordning (2019:1152) med instruktion för nämnden.
Ett ärende om oredlighet i forskning kan initieras på tre olika sätt:
1. genom ett överlämnande från en forskningshuvudman.
2. genom en anmälan.
3. på nämndens eget initiativ.
Nämnden ska endast pröva frågor om oredlighet i forskning (research misconduct), som i lagen definieras enligt följande:
”En allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.”
Enligt definitionen ska följande kriterier bedömas vid prövningen:
- om inom ramen för forskningsprocessen – ”vid planering, genomförande eller
rapportering av forskning”
- formen för avvikelsen – ”fabricering, förfalskning eller plagiering”
- allvarligheten – ”allvarlig avvikelse från god forskningssed”
- medvetenheten eller vårdslösheten – ”med uppsåt eller av grov oaktsamhet”
Nämnden får utse en eller flera sakkunniga vid prövningen av oredlighet i forskning. Nämndens prövning redovisas i ett beslut. Beslut som har fattats efter prövning av oredlighet i forskning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Om ett ärende avser andra avvikelser från god forskningssed finns fortsatt en skyldighet för de lärosäten som omfattas av högskolelagen och högskoleförordningen att utreda sådana avvikelser.
Av lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning framgår att en forskare ansvarar för att följa god forskningssed i sin forskning och att forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed.